Mount Doom

Som de flesta av er vet blev det inget spanande på fruktträdsbeklädda sluttningar vid Mount Doom, nej förlåt, jag menar Mount Hood. Inte heller blev det en vildmarkshelg med kalkonjakt, ingen vistelse i huset vid kusten där Goonies av inspelad och därmed inget krabbfiske. Det blev heller ingen ensamtid med mannen i westernstaden Sisters, inget bilande i snyggaste hyr-Dodgen, inga spelningar med bla Swallow the Sun och Finntroll i Portland. Listan kan göras lång. Jag skiter faktiskt i mitt miljöansvar just nu och är besviken på den elaka vulkanen. Vi kan heller inte boka om vår resa eftersom vi bara får lov att boka samma rutt och den är fullbokad till september. Och när det väl blir höst bör ju en timvikarie stanna hemma. Fast jag funderar på att ändå boka, eftersom man kanske ska leva lite medan man lever.

Eftersom en vikarie är insatt för mig på mitt temporära jobb är jag nu hemma istället och jobbar de timmar jag får här och var. Det känns riktigt jobbigt, för jag hade börjat komma in i jobbet på det där biblioteket och jag tyckte det var så roligt. Men förhoppningsvis går tiden fort och jag har mycket jag vill göra här hemma förutom att läsa bokcirkelbok och förbereda bokprat. 

Imorgon skickar de iväg min man på resa till Belgien med jobbet. Nu håller du dig i skinnet, vulkanjävel!

Ps. Okej då, jag skiter egentligen inte i mitt miljöansvar, men vem som helst kan väl få lov att bli besviken efter att ha sett fram emot en resa under så många månader?